Bestand:The Conspiracy of the Batavians under Claudius Civilis (Rembrandt Harmensz. van Rijn) - Nationalmuseum - 17581.tif

Pagina-inhoud wordt niet ondersteund in andere talen.
Uit Wikipedia, de vrije encyclopedie

Oorspronkelijk bestand(5.228 × 3.348 pixels, bestandsgrootte: 50,09 MB, MIME-type: image/tiff)


Rembrandt: De Samenzwering van Claudius Civilis  wikidata:Q2234397 reasonator:Q2234397
Kunstenaar
Rembrandt  (1606–1669)  wikidata:Q5598 s:nl:Hoofdportaal:Beeldende kunst/Schilderkunst/Nederland/Barok en Rococo/Rembrandt q:nl:Rembrandt van Rijn
 
Rembrandt
Aliassen
Rembrandt van Rijn, Geboren als: Rembrandt Harmenszoon van Rijn, Rembrandt Harmensz. van Rijn
Beschrijving Noord-Nederlands schilder, prentkunstenaar en tekenaar
Geboorte- en sterfdatum 15 juli 1606 Bewerk dit op Wikidata 4 oktober 1669 Bewerk dit op Wikidata
Geboorte- en sterfplaats Leiden Amsterdam
Actieve periode ca. 1625 tot 1669
date QS:P,+1650-00-00T00:00:00Z/7,P1319,+1625-00-00T00:00:00Z/9,P1326,+1669-00-00T00:00:00Z/9,P1480,Q5727902
Werklocatie
Leiden (1620-1624), Amsterdam (1624-1625), Leiden (1625-1633), Amsterdam (1631-1669)
Bibliografische informatie
artist QS:P170,Q5598
image of artwork listed in title parameter on this page
Afgebeelde personen
InfoField
Claudius Civilis
Titel
English: The Conspiracy of the Batavians under Claudius Civilis
Svenska: Batavernas trohetsed till Claudius Civilis
Soort object schilderij
object_type QS:P31,Q3305213
Genre historieschilderkunst Bewerk dit op Wikidata
Beschrijving
English: “Civilis summoned the leaders of the tribe and those prepared to fight for liberty to a sacred grove ostensibly for a banquet and when he beheld that their senses had been overcome by the nocturnal festivities he began to speak of the honour and glory of the tribe and went on to list the wrongs they had suffered. His words met with great acclaim and he bonded them together with patriotic oaths and barbaric rites.”

This is how the Roman historian Tacitus describes the beginning of the revolt during the 2nd century by the Germanic Batavian tribe against the Romans under the leadership of their chief, Claudius Civilis. The Batavians’ struggle for liberty was used in the 17th century as an emblem for Dutch liberation from Spanish rule. In 1597 the northern provinces seceded from the empire of the Spanish Habsburgs and established a republic “the Seven United Provinces”. Tacitus’s account was chosen as the motif for some of the paintings decorating the walls of Amsterdam’s Town Hall. Begun in 1648, the Town Hall and was the Republic’s largest building project. It was intended to symbolise its power and wealth. The commission to depict the struggle for liberation by their ancestors originally went to Govaert Flinck, one of Rembrandt’s pupils. Flinck had hardly started the work before his sudden and untimely death. Rembrandt was then asked to complete the motif of the oath of loyalty, which was the only one Flinck had started. Following tradition, Flinck placed the Batavians and Romans on equal terms, painting them in classical armour. Rembrandt chose instead to follow Tacitus’s account more closely. In Rembrandt’s interpretation of Tacitus, Claudius Civilis dominates the scene in his costly garments and tall blue and orange headdress. He raises his heavy sword majestically to enable the men around the table to swear their oath of loyalty to him. According to legend, Claudius had lost an eye while prisoner of the Romans. Rembrandt defies tradition by depicting him full-face, so that the lack of one eye cannot be concealed. Rembrandt completed the work in 1662 and the monumental painting was hung in its intended place. Later in the same year it was removed for unknown reasons. There are no contemporary documents to explain why it was not allowed to remain, but a number of scholars believe that Rembrandt’s unconventional presentation did not please those who had commissioned the work. His style, with the use of light and shadow and thick layers of paint, was also somewhat old-fashioned at a time when history painting was increasingly characterised by austere classicism.

Today a painting of the same motif by another of Rembrandt’s pupils, Jurian Ovens hangs on the same wall of Amsterdam’s Town Hall. The master’s own bold interpretation can now be seen here, somewhat smaller in size, at the Nationalmuseum, Stockholm, Sweden.
Svenska: ”Civilis sammankallade stamhövdingarna och frihetskämparna bland folket till en helig lund med en festmåltid som förevändning, och när han såg att den nattliga festyran gripit deras sinnen, började han tala om deras stams heder och ära, och han fortsatte med att räkna upp de oförrätter de lidit. Hans ord väckte stort bifall, och han band dem alla samman genom fosterländska eder och barbariska riter.”

Så beskriver den romerske historikern Tacitus början på germanfolket batavernas uppror mot romarna, som ägde rum på 100-talet under ledning av deras stamhövding Claudius Civilis. Batavernas frihetskamp fick under 1600-talet manifestera Hollands frigörelse från det spanska väldet. 1597 bröt sig de sju nordliga provinserna i de spanska habsburgarnas imperium ut och bildade republiken ”De sju förenade provinserna”. Historien valdes som motiv för några av väggdekorationerna i Amsterdams rådhus. Rådhuset påbörjades 1648 och var ett av republikens största byggnadsprojekt. Huset blev en symbol för dess makt och rikedom. Uppdraget att på fyra av rådhusets väggfält skildra förfädernas frihetskamp, gavs ursprungligen till Govaert Flinck, en av Rembrandts elever. Flinck hann knappt påbörja arbetet innan han plötsligt och oväntat avled. Rembrandt blev då ombedd att slutföra motivet med trohetseden, vilket var det enda som Flinck hade påbörjat. Flinck hade följt traditionen och målat bataver och romare som likvärdiga parter i klassiska rustningar. Rembrandt valde istället att mera troget följa Tacitus text. I Rembrandts tolkning av Tacitus behärskar Claudius Civilis scenen genom sina dyrbara kläder och den höga huvudbonad i blått och orange. Majestätiskt höjer han sitt tunga svärd för att låta männen runt bordet svära honom sin trohetsed. Enligt legenden förlorade Claudius sitt ena öga när han satt fängslad hos romarna. Rembrandt trotsar traditionen genom att avbilda hövdingen framifrån så att hans enögdhet inte kan undgå någon. 1662 var Rembrandt klar och den monumentala målningen sattes på plats. Senare samma år togs målningen av okända skäl ned. Det finns inga samtida dokument som förklarar varför målningen inte fick sitta kvar, men flera forskare tror att Rembrandts okonventionella framställningssätt inte uppskattades av beställarna. Rembrandts stil med ljusdunkelmåleri och tjock färgpåläggning var också något omodern i en tid då historiemåleriet alltmer kommit att präglas av en kylig klassicism.

Idag pryds väggfältet i Amsterdams rådhus av en målning av samma motiv av ytterligare en elev till Rembrandt, Jurian Ovens. Mästarens egen djärva tolkning av motivet hänger i nedskuret format här på Nationalmuseum.
Afgebeelde personen Julius Civilis Bewerk dit op Wikidata
Oorspronkelijk onderschrift
InfoField
English: “Civilis summoned the leaders of the tribe and those prepared to fight for liberty to a sacred grove ostensibly for a banquet and when he beheld that their senses had been overcome by the nocturnal festivities he began to speak of the honour and glory of the tribe and went on to list the wrongs they had suffered. His words met with great acclaim and he bonded them together with patriotic oaths and barbaric rites.”

This is how the Roman historian Tacitus describes the beginning of the revolt during the 2nd century by the Germanic Batavian tribe against the Romans under the leadership of their chief, Claudius Civilis. The Batavians’ struggle for liberty was used in the 17th century as an emblem for Dutch liberation from Spanish rule. In 1597 the northern provinces seceded from the empire of the Spanish Habsburgs and established a republic “the Seven United Provinces”. Tacitus’s account was chosen as the motif for some of the paintings decorating the walls of Amsterdam’s Town Hall. Begun in 1648, the Town Hall and was the Republic’s largest building project. It was intended to symbolise its power and wealth. The commission to depict the struggle for liberation by their ancestors originally went to Govaert Flinck, one of Rembrandt’s pupils. Flinck had hardly started the work before his sudden and untimely death. Rembrandt was then asked to complete the motif of the oath of loyalty, which was the only one Flinck had started. Following tradition, Flinck placed the Batavians and Romans on equal terms, painting them in classical armour. Rembrandt chose instead to follow Tacitus’s account more closely. In Rembrandt’s interpretation of Tacitus, Claudius Civilis dominates the scene in his costly garments and tall blue and orange headdress. He raises his heavy sword majestically to enable the men around the table to swear their oath of loyalty to him. According to legend, Claudius had lost an eye while prisoner of the Romans. Rembrandt defies tradition by depicting him full-face, so that the lack of one eye cannot be concealed. Rembrandt completed the work in 1662 and the monumental painting was hung in its intended place. Later in the same year it was removed for unknown reasons. There are no contemporary documents to explain why it was not allowed to remain, but a number of scholars believe that Rembrandt’s unconventional presentation did not please those who had commissioned the work. His style, with the use of light and shadow and thick layers of paint, was also somewhat old-fashioned at a time when history painting was increasingly characterised by austere classicism.

Today a painting of the same motif by another of Rembrandt’s pupils, Jurian Ovens hangs on the same wall of Amsterdam’s Town Hall. The master’s own bold interpretation can now be seen here, somewhat smaller in size, at the Nationalmuseum.
Svenska: ”Civilis sammankallade stamhövdingarna och frihetskämparna bland folket till en helig lund med en festmåltid som förevändning, och när han såg att den nattliga festyran gripit deras sinnen, började han tala om deras stams heder och ära, och han fortsatte med att räkna upp de oförrätter de lidit. Hans ord väckte stort bifall, och han band dem alla samman genom fosterländska eder och barbariska riter.”

Så beskriver den romerske historikern Tacitus början på germanfolket batavernas uppror mot romarna, som ägde rum på 100-talet under ledning av deras stamhövding Claudius Civilis. Batavernas frihetskamp fick under 1600-talet manifestera Hollands frigörelse från det spanska väldet. 1597 bröt sig de sju nordliga provinserna i de spanska habsburgarnas imperium ut och bildade republiken ”De sju förenade provinserna”. Historien valdes som motiv för några av väggdekorationerna i Amsterdams rådhus. Rådhuset påbörjades 1648 och var ett av republikens största byggnadsprojekt. Huset blev en symbol för dess makt och rikedom. Uppdraget att på fyra av rådhusets väggfält skildra förfädernas frihetskamp, gavs ursprungligen till Govaert Flinck, en av Rembrandts elever. Flinck hann knappt påbörja arbetet innan han plötsligt och oväntat avled. Rembrandt blev då ombedd att slutföra motivet med trohetseden, vilket var det enda som Flinck hade påbörjat. Flinck hade följt traditionen och målat bataver och romare som likvärdiga parter i klassiska rustningar. Rembrandt valde istället att mera troget följa Tacitus text. I Rembrandts tolkning av Tacitus behärskar Claudius Civilis scenen genom sina dyrbara kläder och den höga huvudbonad i blått och orange. Majestätiskt höjer han sitt tunga svärd för att låta männen runt bordet svära honom sin trohetsed. Enligt legenden förlorade Claudius sitt ena öga när han satt fängslad hos romarna. Rembrandt trotsar traditionen genom att avbilda hövdingen framifrån så att hans enögdhet inte kan undgå någon. 1662 var Rembrandt klar och den monumentala målningen sattes på plats. Senare samma år togs målningen av okända skäl ned. Det finns inga samtida dokument som förklarar varför målningen inte fick sitta kvar, men flera forskare tror att Rembrandts okonventionella framställningssätt inte uppskattades av beställarna. Rembrandts stil med ljusdunkelmåleri och tjock färgpåläggning var också något omodern i en tid då historiemåleriet alltmer kommit att präglas av en kylig klassicism.

Idag pryds väggfältet i Amsterdams rådhus av en målning av samma motiv av ytterligare en elev till Rembrandt, Jurian Ovens. Mästarens egen djärva tolkning av motivet hänger i nedskuret format här på Nationalmuseum.
Datum Datum onbekend
Unknown date
Techniek olieverf op doek
medium QS:P186,Q296955;P186,Q12321255,P518,Q861259
Afmetingen
  • hoogte: 196 cm; breedte: 309 cm
    dimensions QS:P2048,196U174728
    dimensions QS:P2049,309U174728
  • Framed: hoogte: 253 cm; breedte: 366 cm; diepte: 19 cm
    dimensions QS:P2048,253U174728
    dimensions QS:P2049,366U174728
    dimensions QS:P5524,19U174728
institution QS:P195,Q842858
Inventarisnummer
NM 578
Exhibition history
Referenties
Bron/fotograaf Nationalmuseum
Toestemming
(Hergebruik van dit bestand)

This is a faithful photographic reproduction of an original two-dimensional work of art. The work of art itself is in the public domain for the following reason:

Public domain

De auteur overleed in 1669, dus dit werk bevindt zich in het publiek domein in landen en gebieden waar de auteursrechttermijn het leven van de auteur plus 100 jaar of minder is.


Je dient ook een Amerikaans publiek domein-tag in te voegen om aan te geven waarom dit werk zich in het publiek domein bevindt in de Verenigde Staten.

This digital reproduction has been released under the following licenses:

Public domain Het Nationale Museum heeft die beelden in het Publieke Domein geplaatst die uitsluitend zijn verkregen door digitale reproductie van die kunstwerken die niet langer auteursrechtelijk beschermd zijn. Het Nationale Museum is niet van mening dat er een nieuw auteursrecht ontstaat voor de reproductie.

Het Nationale Museum heeft hieronder enkele richtlijnen gegeven die wij als best praktijk beschouwen bij het gebruik van afbeeldingen in het publieke domein. De onderstaande richtlijnen zijn gebaseerd op de Europese Publieke Domein Gebruiksrichtlijnen, maar er is geen wettelijke grond om eraan te voldoen.

  • Wanneer u een werk uit het publieke domein gebruikt, vermeld dan de auteur of maker.
  • Vermeld ook het Nationale museum en de fotograaf, die de digitale reproductie heeft gemaakt en beschikbaar heeft gesteld.
  • Wanneer u een werk uit het publieke domein gebruikt of wijzigt, mag u de wijzigingen niet toeschrijven aan de maker of de leverancier van het werk.

U kunt eenvoudig naar het object linken als bron, anders raden we het volgende aan:

Artist: Title, Date, Nationalmuseum (Photo: naam fotograaf), public domain

Nationalmuseum

In many jurisdictions, faithful reproductions of two-dimensional public domain works of art are not copyrightable. The Wikimedia Foundation's position is that these works are not copyrightable in the United States (see Commons:Reuse of PD-Art photographs). In these jurisdictions, this work is actually in the public domain and the requirements of the digital reproduction's license are not compulsory.

Andere versies

Bijschriften

Beschrijf in één regel wat dit bestand voorstelt
The Conspiracy of Claudius Civilis (cut-down), 1661–62

Bestandsgeschiedenis

Klik op een datum/tijd om het bestand te zien zoals het destijds was.

Datum/tijdMiniatuurAfmetingenGebruikerOpmerking
huidige versie7 okt 2016 11:52Miniatuurafbeelding voor de versie van 7 okt 2016 11:525.228 × 3.348 (50,09 MB)AndreCostaWMSE-bot{{Artwork |other_fields_1 = {{depicted person|Q433458|style=information field}} |artist = {{Creator:Rembrandt}} |title = {{en|The Conspiracy of the Batavians under Claudius Civilis}} {{sv|Batavernas...

Dit bestand wordt op de volgende pagina gebruikt:

Globaal bestandsgebruik

De volgende andere wiki's gebruiken dit bestand:

Metadata